Kurböcker träfflista

Essäer om verkligheten och fantasin

Låt mig berätta vad jag menar är Joan Didions sista samling texter. Dessa tolv texter, skrivna mellan 1968 till 2000, visar upp Joan Didions skarpa iakttagelseförmåga och empatiska blick.

Ostron i Prag är inte bara en ovärderlig tidsskildring, den är också en retrospektiv självbiografi om en ung man som söker kärlek och mening i en stad som kan erbjuda varken det ena eller det andra.   Richard Swartz är författare och mångårig medarbetare i både Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter, och har belönats med både Gerard Bonniers essäpris och Jolopriset.

I dessa nya memoarer plockar Péter Nádas fram minnesbilder från barn- och ungdom i Ungern under nazism och kommunism, vänder på dem och analyserar. Men som den store författare han är kopplar han dem också till samtiden och historien. Associativt gestaltar han med klart lysande detaljer en ung mans utveckling, en disparat släkts konvulsioner och ett Centraleuropa i en epok av våldsamma omvälvningar.

Vad är en människa? På 1920-talet ställde Kerstin Söderholm andra frågor än Matilda Södergran gör hundra år senare, men genom decennier av poesi löper en smärtsam självuppgörelse kring människans sätt att vara i moderniteten. Förvandlad, sönderströdd är en essäsamling som ur ett civilisationskritiskt perspektiv diskuterar hur temat tar sig uttryck i 7 finlandssvenska författarskap.

Vi får följa den svenska flottans utveckling under 500 år fram till idag. Det är en berättelse om fartyg och besättningar i krig och i fred, med skildringar av sjöslag och patrulleringar, ubåtar och linjeskepp, och porträtt av människor som levt och verkat inom flottan. Det är det första översiktsverket sedan 1940-talet om örlogsflottans historia och texten baseras på omfattande ny forskning.

Timothy Snyder var övertygad om att USA inte kunde annat än välja Hillary Clinton till president. När resultatet blev Donald Trump skrev han Om tyranni, som kommit att bli en av de senaste årens viktigaste skrifter om vad historien har att lära oss om liknande situationer.Dagens politik skapar nya hot som liknar dem vi såg födas under 1900-talets katastrofår. Mänskligheten är inte klokare idag än då Europas demokratier fick vika sig för fascismen, nazismen och kommu­nismen. Vår fördel är att vi möjligen skulle kunna lära oss något av erfarenheterna.I denna illustrerade utgåva får Timothy Snyders text nytt liv, kraft och färg genom Nora Krugs bilder.

Förlagets information om boken: I oktober 1894 blev den franske officeren Alfred Dreyfus fängslad på order av sina överordnade, anklagad för att ha sålt militära hemligheter till Frankrikes ärkefiende Tyskland. Efter en summarisk rättegång skickades han till den bistra Djävulsön där han gömdes undan i ett specialkonstruerat enmansfängelse. Snart gjorde chefen för den franska underrättelsetjänsten emellertid en upptäckt som tydde på att den verklige spionen fortfarande var aktiv – och att mannen på Djävulsön var oskyldigt dömd. I Dreyfusaffären berättar historikern Andreas Marklund om detta laddade spiondrama i Frankrike under la belle époque. Det utvecklades till ett av världshistoriens grövsta och allra mest omdebatterade justitiemord – och till en politisk skandal, som ständigt förgrenade sig i nya förvecklingar och pinsamma avslöjanden, och var nära att slita det franska samhället itu.

År 2022 är det 100 år sedan "På spaning efter den tid som flytt" fullbordades. "Lyckans gåta" är en vägvisare in i Marcel Prousts väldiga romansvit, både för den som bara snuddat vid den eller som läst den tidigare, skriven av en av Sveriges främsta Proustkännare. Det är en personlig bok, Carl-Johan Malmbergs egna iakttagelser och minnen av Proustläsning får stor plats. Med en rad olika ingångar till verket läggs ett pussel som tar fasta på en romanperson, en textdetalj, en plats, en relation, en idé eller en känsla, och gör utvikningar till en rad andra verk inom litteraturen, musiken och konsten.

Hur kan en amerikansk superhjälte i blå trikåer, som har anklagats för både rasism och sexism, bli en svensk nationalhjälte? Seriefiguren Fantomen dyker upp i svensk press redan i början på 1940-talet, men det är först på 1970-talet, ett decennium när en kraftig vänstervåg sköljer över Sverige, som Fantomen på allvar blir "svensk". Tidningen får då ett svenskt redaktionsråd, "Team Fantomen", som låter Fantomen ägna sig åt allt från kolonial befrielsekamp till jämställdhet och till att öppna ett Konsum i djungeln. Och mitt i alltihop är Fantomen förstås en närvarande pappa, fattas bara. Fantomen-gestalten förkroppsligar kort sagt ambitionen bakom svensk utrikespolitik och det faller uppenbarligen både gamla och unga läsare i smaken. Under 70-talet är det faktiskt fler som läser om hans kamp mot sociala orättvisor än som läser "Expressen". I sin bok undersöker Robert Aman – kulturskribent, serieforskare och biträdande professor i pedagogik – hur detta var möjligt och hur seriens dialog med det omgivande samhället mer konkret såg ut. Hans bok låter oss möta både superhjälten i trikåer och ett Sverige i en politisk och social brytningstid. Robert Aman, f. 1982, är biträdande professor i pedagogik vid Linköpings universitet där han forskar och undervisar om tecknade serier.