The last of us – part 2
Uppföljaren till spelet som av många sades vara den förra (nu förrförra) konsolgenerationens bästa, The last of us, lever inte riktigt upp till förväntningarna. Här försöker utvecklarna knöla ner alldeles för många dramatiska vändningar i berättelsesäcken att man mot slutet storknar, det dignar av tårdrypande tal, återblickar som spelar på känslosträngarna, våld och brutalitet mest för att visa hur våldsam och brutal världen efter zombieapokalypsen kan vara. Det är tröttsamt och synd med tanke på föregångarens relativt finstämda handling.
Men som spektakel är spelet svårslaget och den klassiska Naughty Dog-formeln med skjutande, lugna partier, smygande och välregisserade dialoger gör att man ändå fastnar. Andra delen av The last of us är som den där släktingen du bara träffar under julen, den där som är högljudd och tar mycket plats men som samtidigt är fascinerande att lyssna på och ändå är en given del av familjen.
Rekommenderas av Pontus Gunnarsson
